Har ni sett filmen hitta Nemo!? Ni vet den där fisken som simmar bort...och där hans pappa skaffar en kompis när han letar efter honom, firren Doris med noll minne. I träningssammanhang är Doris & jag tvillingar. Ibland hittar jag så många likheter att det är skrämmande. I förrgår när vi körde ett kom-igång-pass va min kropp HELT FÄRDIG, jag orkade ingenting. Då kändes det som som jag aldrig igen skulle kunna hoppa höjd. Jag kände mig värdelös och glömmer allt bra jag gjort tidigare pass..
Och så har vi igår, alltså 1 dag efter känslan om hur värdelös jag är...så gick det bra att hoppa igen. Då helt plötsligt ser jag hur varje pass kommer gå bättre, hur jag kan utvecklas och vet exakt vad jag ska göra/inte göra. Lite som hon den där Doris. Hon lever här och nu, glömmer de som hände för två sekunder sen och bara fortsätter simma (älskar hennes replik, fortsätt simma, fortsätt simma, simma simma simma), snälla googla på de om ni missat, lovar ut dagens garv. Hon verkar ha ett himla skönt liv. Han den där Disney vet hur man gör film. Fast de är ju bara gött när de går bra då förstås..mer bra vill vi ha.
Som nu, nu lever jag i värden där att allt är möjligt, i förrgår var jag sämst. Bara att hoppas att nästa pass går lika bra. De här med att ändra personlighet var och varannand dag är ju ingen höjdare, iaf inte för sambon och vänner. Stackars er! Tack för att ni står ut!
Men till nått helt annat, igår efter passet åt vi lunch på stan, fick in en helt underbar kycklingburgare med halloumi och avokado. Riktig mat kärlek på den! Allt är så fräscht och smakar så mycket mer här nere, jag älskart.
Och när de va mellistid igår gick vi lite sporadiskt runt i en galleria och letade efter ett mysigt fik. Men så gick vi förbi en typ av saluhall, sjukt fin och fräsch mat på lika stor yta som ett normalstort H&M. Vi var i mat himlen...där beställde vi denna goding:
80% frukt och 20% yoghurt! de är rätt proportioner de ;)
Nepp nu måste jag lämna er, ska käkar upp min frulle ute & ladda inför dagens styrkepass.
Hoppas ni mår gött!
Kram sofie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar