VM FEMMA

Tjolahoppsan tjolahejsan, nu är jag på svensk mark igen, lagom jetlaggad & go i huvud och kropp. Det tar på huvudet att flyga till västra USA. Men vet ni, DET VAR DET LÄTT VÄRT. Så värt att jag hade gjort det nu direkt om jag lovats samma upplevelse i utbyte.

Har verkligen haft det fantastiskt roligt, inte nog med att finalen gick himlans bra för min del så var också allt runtomkring helt suveränt. Vilket arrangemang & vilka underbara personer jag lärt känna.

Veckan före tävlingen gick mycket ut på att ställa om sig i USA-tid och att träna när kroppen var som piggast. Såhär i efterhand gick det ju alldeles lysande & förutom ett pass när jag glömde spikskorna & fick gå tillbaka & hämta dem så har träningen rullat på bra (ni hör vilka problem jag har va? När glömda skor som finns 800m bort är mitt största problem). Höjdpassen var faktiskt de enda som jag fick kämpa lite med, men de va ju rätt värt det med såhär i efterhand. Jag gjorde två höjdpass & en massa massa hopp för att lära känna banan. Min ansats gick på ett underlag & mina tre sista isättningar & upphopp var på ett annat underlag. Det gör att huvudet måste vara på sin spets. Dessutom, som Kajsa och experterna på SVT påpekade så var banan väldigt snabb. Något superbra när man sätter i och är aktiv, men något knepigt om man är avvaktande. Det lärde jag mig under dessa träningspass som både blandade och gav, högt som lågt. Men då blev också jag och banan kompisar tillslut. Tack för det :)

Inför själva tävlingen var jag GALET nervös. Egentligen inte så mycket för själva tävlingen och min hoppning. Eller jo ett hopp speciellt, mitt första hopp var jag nervig inför. Ingångshöjden var satt till höga 1.84, där snackar vi rekord i ingångshöjd för mig. Jag brukar mjuka upp & börja på höjder omkring 1.75, men icke sa Nicke (arrangörerna), nu va det VM final och då skulle de åka av...1.84-1.89-1.93+3cm. Hej hopp. Men hörrni, det var faktiskt ganska skönt och kul. Det kan faktiskt till och med vara så att jag gillade det ganska mycket & kan tänka mig att göra såhär i fortsättningen också. Jag hade massvis med energi på samtliga höjder & jag kom snabbt upp på roliga höjder (höga höjder). Det passade mig faktiskt fin fint.

Så hej å hå så kan jag summera mitt VM med totalt 6 tävlingshopp, 3 klarade & 3 rivningar. Eller: felfri över 1.93, femma i världen & bra och sköna hopp på 1.96. Det tar jag med mig. Hur bra min hoppning kändes, hur kul jag hade & precis hur mycket jag älskade och njöt av att vara på inneplan.

Portland tisdag

Hej hopp. Idag är det tisdag här i Portland, troligtvis onsdag när ni läser detta för klockan är ungefär natten hos er nu, så himla konstigt det där. Hoppas ni sover gott ;)

Igår, måndag hade jag hopp och skuttdag. Började dagen med en lugn stund på hotellet följt av starbucks (såklart), för att ladda upp inför en flygstund i friidrottsarenen. Flygrutten gick bra och jag fick en skön känsla av både själva arenan och banorna. Stenhårt golv! =BRA golv. Va också skönt att få in ett helt höjdpass, träningsmässigt, där det inte spelar någon roll hur många hoppen blir utan fokus är att "bara hoppa". Lite som att njuta och leka höjdhopp brukar jag tänka.

Och det gjorde jag. Andades in hela atmosfären och njöt.

Såhär ser banan och madrassen ut förresten ;)

och....

Såhär här ser det ut när tre hopperskor hoppar där ;)

Idag har jag inte tränat än, uppvärmningsarenan öppnar 14 & tävlingsarenan 18 så det blir ett pass i "vanlig tid" likt hemma. Idag står det häckar på programmet.

För att inte risker att jag fastnar på hotellet eller starbucks stack jag i förmiddags in till stan och mötte upp min fina vän, mrs. pooley. Vi tog en promenad till en gigantisk bokaffär och shoppade sedan lite till inne i stan innan vi placerade våra rumpor på ett café. Mysigt så det förslår. En superbra förmiddag, helt i min smak.

Nu ska jag se på en film och vila inför dedär häckhoppen. Sleep tight amigos :)

Kram

Hej från Portland

Heeeeeej!

Nu har vi kommit fram till staterna, sovit 2 nätter, ätit frukost, lunch, middag, tränat & varit till hallen. Fick jag med allt? Haha. Lite snurrig känner jag mig, den här tidsskillnaden är spännande. När man ringer hem och möts av ett godmorgon, näää godnatt säger jag ;) PS. Mamma gillar att gå upp tidigt och jag lägga mig tidigt. Aka. 21.00 här, 06.00 i Sverige.

För att minimera risken att jag flummar ut totalt, den där jetlagen kan göra att jag inte riiiiiktigt pratar klarspråk, tro mig, några grodor har redan hoppat ur min mun ;) 

Vi kör på bilder istället:

Såhär såg första lunchen ut, hälsosamt för att vara USA va? Mycket nöjd :)

Efter lunch va det dags för SVT att komma på besök, kommer på kvällens Sportspegeln. Efter detta hakade de på oss och vi drog till hallen (där iVM kommer gå) för att kika på amerikanska mästerskapen. Det var fränt! :) en liten tjej född 1998 hoppade världsårsbästa med 1.99, INSPIRATION :) det går alltså att hoppa högt på dedär banorna, blink blink ;)

Idag blir det lättare träning, lite mångsteg och sånt och förhoppningsvis en eller två koppar starbucks. MUMS.

Vi hörs snart igen. Kram på er

Inomhus VM i Portland

Jippiiiiiii!!!!

PORTLAND HERE I COME!

Kan som vanligt inte få ner mina känslor i ord, låter denna gång några bilder få tala för mig:

Värmlands-pressen, leverera alltid fina artiklar utan såntdär skvaller-mest klick sökande-onödigt vetande, Värmland kan man lita på. Tack för fina artiklar. 

Såååå: Portland, USA, nu koooooommer vi! :)

PS. Kan bli knepiga uppdateringar då den där staden där iVM ska gå är 9 timmar bort i tidsskillnad. Ex, när klockan är 12.00 där är den 21.00 i Sverige. Spännande va ;)