torsdag 15 augusti 2013

Mot Norge, via akuten

Ja men sedär ja, tänkte för mig själv att ett vanligt tonuspass inte va tillräckligt. Måste krydda de lite. Så varför inte en sväng förbi akuten för omväxlingsskull...

Klant-arslet Moi skulle hoppa mothopp, hopp från låda över en häck & vred benet över häcken och skratchade fint insidan av min handled med spikskon, mmmm, heja mig, verkligen! Efter ett samtal med 1177 & lugnade besked om att jag hade fått stelkrampssprutan tillräckligt nyligen så sa hon i luren helt plötsligt.. "Tyvärr har vi ingen akuttid på vårdcentralen just nu så du får åka till akuten!" WHAAAAT!? Ska jag åka in för dehär? Jodå, jag hade lyckats precisera de så fint så skratchningen tagit rakt över nervbanorna, så hej och hå, avbrutet pass och istället för fler mothopp blev de en tur till sjukhuset. Jag kunde varit lyckligare på mig själv om man säger så..

Men, ibland har man ändå den där turen på sin sida och jag hade ändå lyckats pricka lite rätt och missat nerverna med spikarna! (Tackar för mellanrummet mellan spikarna) Halleluja! Och ortopeden gav mig tummen upp & skrev ut mig! 

Fast lite bra är de ändå att jag fick mig en sväng förbi sjukhuset, jag har varit svimfärdig & haft migrän till och från de senaste tre dagarna. Men efter en check av blodtrycket och en OK stämpel på den känns de redan mycket bättre. Ska även få lite prover tagna imorn bitti, fick remiss skriven till vårdcentralen då de var fortsatt lite oroliga för mig. Jag har aldrig svimmat så de här är helt nytt för mig & de känns att nått i min kropp är inte sig självt. Frågan är bara vad..har ätit och druckit mer än vanligt senaste dagarna så om de inte är överätning jag är överkänslig mot så har de inte med kosten att göra.

Personalen på akuten idag var iaf sjukt gulliga mot mig, all cred till dem denna dag! Fick de tester jag vilel & de tog hand om mig & kikade till mig ofta. Tog bara dryga timmen och jag hann då träffa sex olika undersköterskor, systrar och en ortoped. Heja svensk sjukvård!!

Men dendär tävlingen då!? Jag tror inte alls att det ska vara någon fara, det känns som sagt mycket bättre redan nu och bara jag får komma iväg så tror jag att huvudet ska sätta sig på rätt plats igen. Annars får jag väl ge de en gps och instruktion till hur vi brukar komma överens. "Hej hjärnan, såhär brukar du fungera..jag säger såhär & då följer du de..." Så enkelt är de väl!? :)

Nu ska jag äta massa blåbär, plommon & dricka litervis med vatten med salt i, vilket var de råd systrarna på sjukhuset gav mig, nått sött, nått salt, nått blött (brukar väl va surt va?)

Ha de gott & snäääälla håll era fötter & ben i styr!
Stor kram på Er
Sofie

Tur medicinen är gooood, de här skulle jag kunna leva på ;)




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar