Stolt!

Nu har mina ben, dessa "lite för långa för att springa spiror", tagit mig runt totalt 3 joggingrundor på 6km eller mer & jag har dessutom klämt några backe/intervall-pass.

Detta jag nu ska berätta trodde ingen, mig inkluderat att jag någon gång skulle säga: JAG HAR GILLAT DET. 

Vad hände där? :O

...det är jobbigt det ska jag inte sticka under stolen med. Men, det är ändå rätt härligt. Känslan efteråt, känslan att orka, känslan att göra något man inte gjort förut eller något så enkelt som känslan efter att man joggat ex) hemifrån till skolan. En sträcka jag vanligtvis betar av med bil. Det tycker jag ändå är bra häftigt!

....men lugn bara lugn. Jag längtar så tills hoppen drar igång. Det är där den verkliga lyckan finns!

Nepp nu ska jag lämna skrivandet för idag, ska ner till stan & fika med 2 goa brudar. En som sticker till Birmingham inom kort & en som stannar kvar hemma hos mig. Mina höjdhopps-tjejer såklart :) mums så gott

Onsdagskram på er! :)