Säsongen

Hur sammanfattar man något som man förr inte upplevt, som blev bättre än man vågat tro & som är det mest fantastiska man upplevt (hittills) ??

Jag vet i ärlighetens namn inte. Jag hade få tankar när säsongen skulle dra igång & bara några enstaka mål. Jag hade tränat fantastiskt bra & mådde bättre än någonsin. Men det är aldrig någon garanti. Det har man lärt sig i idrottens värld. 

Jag började med 1.81 hemma i våxnäshallen 3 dagar efter hemkomst från ett härlig läger i Sydafrika. Fortsatte med 1.86 i Sätra helgen efter och fyllde därefter på med säsongens första landslagsuppdrag, 1.86 på Nordenkampen. Däremellan hade jag fått klartecken att hoppa XL-galan den 19/2. Där blev det 1.84 och tre dagar senare vann jag mitt första SM guld på 1.87 i Sätra. Som om inte detta vore fantastiskt nog så kryddade jag säsongen med mitt första internationella mästerskap, iEM. Där hoppade jag tangerat årsbästa med 1.87 & fick med mig sköna försök på 1.91 att ta med mig till framtiden.

Är det sant? Hur kan det vara sant? Jag hänger inte riktigt med, har jag gjort det där? Näääääää, jag har inte landat än, inte ens nästan. Jag svävar på moln än & skuttar runt exakt som i min yviga TV4 intervju. 

Jag har alltid älskat höjdhopp, verkligen! Men det jag fått uppleva denna säsong, alla jag fått tillfälle att inspireras av & fått äran att inkludera i mitt liv. Helt underbart! Jag har alltid strävat framåt & velat veta av ren nyfikenhet hur mycket jag kan plocka ut, hur högt jag kan nå. Men nu, nu vill jag det på en helt ny nivå. Jag vill träna hårdare än jag tidigare gjort, pressa mig mer, njuta mer, skratta mer & plocka ut mer. Jag är så in i bänken nyfiken!

Meeeen, min kropp, inte huvudet, men benen och det där säger just nu: vila sofie, ta de lite lugnt. Så det ska jag göra, fram till på måndag. Det blir många soffkvällar & sånt där, för att kroppen ska gotta sig, för att sedan gotta ner sig än mer, i knäböj & hopp & sånt där. Det blir grejer det!

Jag är så himla nyfiken på framtiden!

Fyra av alla lycko-ögonblick

Det blev helt klart den bästa säsongen tillsammans med bäst människorna, min träningsgrupp, Evve, Henke & Stefan, min Daniel, min familj, mina vänner, mina friidrottsvänner, mina samarbetspartners, precis alla i min närhet. TACK för allt ni ger mig! Nu laddar vi om för allt nytt som kan komma att ske, hoppas ni vill fortsätta att göra denna resa med mig :)

Kram & en massa kärlek till er!